Judendom

Det finns uppskattningsvis cirka 15 miljoner judar i världen, de flesta av dessa är bosatta i USA eller Israel (i Sverige finns det ca 20 000). Till skillnad från andra världsreligioner utgör judendomen mycket mer än ett religiöst samförstånd. Judarna är i första hand ett folk med gemensam historia som går 3 000 år tillbaka. Många judar räknar sig heller inte som religiösa, men ser sig ändå som en del av det judiska folket.

Att ta del av judarnas historia är att ta del av berättelsen om ett utsatt folk som ständigt sökt sig till nya platser för att skapa ett eget land, fast hamnat i samhällen där andra religioner varit dominerande. Judarnas situation som minoriteter har lett till att de har förföljts av bland annat kristna och muslimer.

Religionens innehåll
Judendomen som har en 3 000 år lång tradition har självfallet genomgått många växlingar och att därför ge en samstämmig bild av innehållet i judarnas tro är inte möjligt. Dessutom har geografiska förflyttningar lett till att olika riktningar uppstått vilket försvårar det ytterligare. Inte desto mindre finns några utmärkande drag att nämna.

En central del i judendomen är tron på en enda Gud (Gud på hebreiska skrivs jod-he-vav-he och förkortas ofta JHVH). Likadant gäller tron på Abraham som patriark. Samma bibel använts som inom kristendomen, fast med Bibeln avses inom judendomen Gamla testamentet som kallas Tanakh (notera att Gamla testamentet är skriven på hebreiska, judarnas språk, medan Nya testamentet är skriven på grekiska). Skriften är viktig då det där berättas om judarna som ett av Gud utvalt folk. Särskilt viktig är berättelsen om hur Mose i form av en uppenbarelse på berget Sinai tar emot tavlorna med de tio budorden, vilka kommer gälla som rättesnören därefter. Enligt judisk tro är budorden direkt förkunnade av Gud.

Enligt judisk tro är Gud skapare av allt som finns. Gud kan också blanda sig i livet på jorden med bestraffningar och belöningar. Precis som enligt kristen tro är alla människor skapade till Guds avbild där Adam är den första människan.

Förutom Tanakh finns ytterligare centrala skrifter som tillkommit senare och då främst Talmud, vilken innehåller mycket av den etik och lag som gäller inom judisk tro.

Både Tanakh och Talmud är skrivna på hebreiska som är det heliga judiska språket. Man brukar skilja på modern hebreiska som är officiellt språk i Israel och bibelhebreiska som de heliga skrifterna består av och som också använts vid många gudstjänster.

Talmud är en slags vidareutveckling av en annan helig skrift, Mishma. Den innehåller svåra texter som kan kräva studier med vägledning. Traditionellt är det endast pojkar som studerar Talmud, men på senare år har det blivit vanligare att båda könen innefattas.

Israel
Kungariket Israel uppstod runt 1000 år f.Kr. och styrdes först av David sedan av Salomo innan det delades i Israels rike och Juda rike.

I den judiska historien berättas hur dess folk straffas med att drivas i landsflykt efter dem handlat mot Guds vilja. Men efter ånger visats får de återvända till Sion, vilket är ett symboliskt namn över Det förlovade landet. Det förlovade landet kan betyda flera saker, men ofta syftar det på Israel.

Israel upprättas 1948 som en följd av andra världskriget och de enorma flyktingströmmar av judar som många länder inte ville ta emot vid denna tid. Bildandet av Israel och beslutet att göra detta till en hemort för judar möttes direkt av starka protester från arabvärlden, vilket bland fick krig som påföljd och regionen förblir än idag en av de mest oroliga i världen.

Särskilt uppmärksammad är konflikten kring Västbanken och Gazaremsan. Efter sexdagarskriget 1967 som utkämpades mellan Israel och bland annat Egypten kom Israel att ockupera Västbanken. Sedan dess har området övergått till Palestina, fast Israel kontrollerar området och har valt att bygga bosättningar på mark som länge tillhört palestinier trots deras protester och fördömande från FN. Israel har också byggd en barriär på Västbanken i form av stängsel och murar, vilket försvårat för många palestinska jordbrukare.

Begrepp och namn på judiska företeelser
Synagoga – plats för gemensam bön och studerande av toran.
Adertonsbönen – den vanligaste bönen och förekommer allt som oftast vid gudstjänster.
Västra muren eller Klagomuren – en helig plats i Jerusalem.
Kosher – den mat som anses tillåten att äta. Restriktioner finns till exempel kring att blod inte får förtäras och enbart däggdjur med helkluvna klövar som idisslar får ätas.
Den sjuarmade ljusstaken (menora) – är en viktig symbol för judendomen och symboliserar den brinnande törnbusken Gud visade sig för Moses i.
Omskärelse (Berit mila) – en tradition inom judisk kultur där en så kallad mohel utför en omskärelse på en pojke i samband med dop.

Judiska kalendern
Rosch Naschana – nyårsfesten som infaller under perioden september-oktober.
Yom Kippur – försoningsfesten som infaller på årets största helg under perioden september-oktober.
Sukot – lövhyddofesten som är ett minne av ökenvandringen, infaller september-oktober.
Chanukka – ljusfesten som infaller under perioden november-december.
Pesach – osyrade brödets fest som är ett minne av uttåget ur Egypten, infaller på påsken.