Religioner

De idag världsledande religionerna – kristendom, islam, hinduism och buddhism – har alla funnits i närmare 2 000 år. Växande religioner har generellt uppstått på en plats där de får fäste för att sedan expandera till nya platser och införliva andra folkslag. Religioner är traditionsbärande när det gäller ritualer och seder, det finns också starka bevarande krafter vilket gör att dessa ofta blir långvariga även om de med tiden ändrar skepnad.

Globaliseringen har resulterat i fler länder med religionspluralism. Moderna tankegångar som till exempel krav på jämställdhet har också medfört att det idag finns kvinnliga präster i Svenska kyrkan.

Nedan visas länkar, listade efter storlek beräknat på antal troende, med längre artiklar om de största religionerna idag.

Kristendom
Islam
Hinduism
Buddhism
Judendom

Se även sekter och ordnar.

Religion uppstår

Man brukar räkna med att religioner i organiserad form uppstod för cirka 10 000 år sedan vid tiden då människan gick över till jordbruk. Långt dessförinnan har troligen folkgrupper tillbed andar och andra övernaturliga fenomen.

Tankar kring religionstillhörighet

Med flera utbredda religioner i världen uppstår också frågan om vilken som är den rätta. Hur kan man säkert veta att en viss religion är den rätta och att andra därmed inte är det? En del hävdar med olika argument riktigheten i just deras religion medan andra invänder att argumenten inte är övertygande.

En invändning är att religionerna trots allt ofta liknar varandra i procedurer kring högtider och teman, varför ska den ena då nödvändigtvis vara den som representerar den mest sanna läran?

En annan invändning rör sig kring konstaterandet att historiska, kulturella och geografiska faktorer många gånger avgör vilken tro man bekänner sig, blir inte religionstillhörigheten då i viss grad godtycklig?

Slutligen finns det ingen religion som på ett tillfredsställande och konkret bevis kan bevisa sin guds existens. Och vidare: borde inte en allsmäktig Gud kunna förena människorna i en harmonisk enhet där alla delar samma tro?

Vi vet att det inte är så och kanske ska vi inte söka svaren enbart kring rationella resonemang utan för en troende är det många andra faktorer som är viktiga. Det finns kanske inget tillfredsställande svar utan vi får nöja oss att konstatera att bortom det rationella finns rikliga behov bland många människor där religioner som betingas olika samtliga kan vinna sina anhängare.

Under lång tid var någon form av religiös tillhörighet självklart, men idag gäller i många delar av världens religionsfrihet. Under slutet av 1800-talet blev det i Sverige tillåtet att lämna Svenska kyrkan för att ansluta sig till ett annat religiöst samfund. Efter en ny lag infördes 1951 började fullständig religionsfrihet gälla, med innebörden att en person inte behöver tillkänna sig någon religion eller vara delaktig i något samfund.

Vad avgör vem som blir religiös?

Om en person blir religiös beror till stor del av dennes uppväxtmiljö och kulturella tillhörighet. Detta är tämligen uppenbara orsaker, men forskare har också gjort studier som kan uppvisa andra slutsatser bortom de givna faktorerna och vilka särskilt rör det kognitiva.

I en undersökning som gjordes på universitetet i Harvard visade resultaten på att personer benägna att förlita sig på intuition oftare än andra hade en religiös tro. Tidskriften Science följde upp studien för att undersöka om motsatt effekt kunde uppnås. Deras studie visade att personer som påverkades att tänka mer analytiskt också oftare uppvisade misstro mot religiösa företeelser.

Religion som term och definition av ordet

Ordet religion är romerskt och uppstod under tiden för det romerska riket. Det fanns dock gudar i olika kulturer innan, fast då användes ord som kult och vördnad. Idag pratar vi ofta om mytologier då vi refererar till forntida kulturers gudavärldar.

Ett sätt att kort definiera nera ordet religion är som föreställningen om en andlig värld och vars tillhörande seder och bruk påverkar hur folk lever samt ibland hur ett samhälle är utformat.

Former av religion

Vi är av naturliga skäl mest bekanta med världsreligioner som kristendom och islam. Båda dessa är universalreligioner, vilka skiljer sig från folkreligioner. Den förkristna kulturen i norden utgjordes av en folkreligion där många olika gudar dyrkades. En folkreligion kännetecknas av en gemensam kult inom en etnisk grupp medan en universalreligion kännetecknas av läror och dogmer, vilka sprider sig utöver en enskild etnisk grupp.

Vidare läsning:

Andra religioner

Utöver de världsreligioner i listan med länkar ovanför finns det mängder av andra mindre religioner. Några av dessa presenteras här.

Manikeism

Gnostisk färgad religion som blandade inslag från babylonisk religion med bland annat judendom, kristendom och buddhism. Namnet kommer från dess grundare, Mani som levde under 200-talet i Babylonien. Det var i regionen kring Babylonien den uppstod och skulle sedan sprida sig västerut ända till Spanien och österut till Kina. Manikeismen var länge en av de stora religionerna, men skulle under Medeltiden drabbas av bakslag och skulle under mitten av 1000-talet helt försvinna.

Jainism

Jainismen uppstod i Indien på 500-talet f.Kr. och är därmed nästan lika gammal som hinduismen. Den delar också många drag med hinduismen, men skiljer sig bland annat genom att tillämpa en asketisk livsföring och ett strikt regelverk icke-våld. Detta regelverk går så långt att jainister till exempel sopar marker framför sig för att undvika att eventuellt trampa på något djur.

Jainismen skiljer sig från hinduismen att de inte tror på någon allomfattande andesjäl såsom brahman utan tillber en mängd gudar som inte är ordnade hierarkiskt.

Sikhism

Uppstod i Indien under 1500-talet och förenar drag från hinduism och islam. Grundaren är guru Nanak som ska ha mottagit uppenbarelser under vattnet då han var försvunnen under flera dygn.

Sikhismens utövare är i stor utsträckning koncentrerade kring de norra delarna i Indien, i regionen Punjab. De känns igen av flera typiska kännetecken och framför allt turbanen som alltid bärs av manliga sikher. Dessa bär också av tradition kniv eller sabel.

New Age

New Age är inte enligt alla en religion och kan också beskrivas som en andlig rörelse. Det finns inga heliga texturkunder eller någon gudavärld. En del av grundidéerna är inlånade från hinduismen, till exempel tron på återfödelse och att vem vi blir i vårt nästa liv påverkas av våra handlingar i det nuvarande.

New Age har sina rötter i teosofin och fick stort genomslag under 1970-talet. Det går även att tala om ett andra genombrott på 1990-talet. Det finns ingen given startpunkt för New Age, men genom boken Discipleship in the New Age föddes själva begreppet.

Kritik har riktats mot New Age och framför allt har det gällt dess ”flummighet” såsom tron på astrologi och kristaller samt att världen snart kommer gå in i en ny tidsålder kännetecknad av utopiska drag.

Artikel av Katolik.nu

Annons
Annonsbild