Kristendom

Den kristna religionen tog form för cirka 2000 år sedan i Israel som då var en del av Romarriket. Det kristna budskapet skulle snart sprida sig inåt i riket, mot dagens Sydeuropa. Det var dock ingen omedelbar framgång som ledde till en ny folkreligion. Kristendomen sågs i början som en sekt och dess anhängare blev också ibland förföljda. Mittstenen i kristendomen är den heliga treenigheten som består av fadern (Gud), sonen (Kristus) och den helige ande.

Jesus och hans lära
Jesus föddes enligt evangelisterna i Betlehem och enligt tradition var tiden för detta år noll. Senare forskning har visat på att årtalet varit 6 f.Kr och Nasarat har utpekats som den egentliga födelseorten. Enligt Bibeln var modern Maria och fadern den kristna Guden. Jesus själv har därmed betraktats som en slags halvgud.

Jesus var förkunnaren av den kristna tron som rymde tanken om Guds rike som skulle ta vid efter den nära förestående undergången. Jesus lära grundade sig på kärlek och förlåtelse – enligt Bibeln var han nedsänd till jorden för att låta människorna försonas med sina synder. Han var deras messias, den som skulle rädda dem.

Den tid Jesus fick verka med sitt kristna budskap varade enligt evangelierna bara omkring tre år innan han blev dömd till döden och korsfästes någon gång kring 30 e.Kr. I den kristna traditionen är också uppståndelsen en viktig del. Jesu uppståndelse ska enligt Nya Testamentet ägt rum på påskdagen ungefär 30 år efter dennes död.

Bibeln
Bibeln är en samling av skrifter som brukar delas in i Gamla och Nya Testamentet och som tillkommit under en tidsperiod på över tusen år, enligt de flesta källor har detta skett ungefärligen mellan 1500 f.Kr fram tills 100 e.Kr. Många författare har därmed bidragit till dessa skrifter. När det gäller Nya Testamentet brukar texterna i hög utsträckning tillskrivas Paulus. Andra som bidragit är enligt källor Matteus, Lukas och Johannes, vilka var Jesus apostlar. Samtliga levde under första seklet enligt vår tideräkning.

Det Gamla Testamentet som brukar benämnas som den heliga skriften både för judendomen och för kristendomen finns i olika versioner med varierat antal böcker beroende på vilken religiös tradition det gäller. Böckerna i GT sägs vara skrivna under cirka 900 till 160 f.Kr och berättar om judarnas historia.

Bibeln är enligt många troende också innehållandes Guds ord, vilket sägs i Bibeln. En del nöjer sig dock att se på Bibeln som bestående av ord vilka varit inspirerade av Gud. Detta ska ha skett på flera olika sätt, dels genom historiska ingripande som Jesus nedkomst till jorden och även genom ett slags kommunicerande med de som nedtecknat Bibelns skrifter.

Kristendomen blir statsreligion 
Kristendomen var ingen särskilt stor religion under Jesus livstid, men den fick fotfäste under kommande sekel inte minst tack vare Paulus och hans många missionsresor. Det dröjde ända tills år 313 innan kristendomen erkändes som religion, vilket skedde efter ediktet i Milano detta år då Konstantin den Store deklamerade sitt stöd åt religionen. Som en följd av detta blev kristendomen också statsreligion och kunde sprida sig runtom i Europa och vidare.

Splittring
En konsekvens som i stort sett drabbar alla växande religioner är inre splittring och nygrupperingar. Ofta är orsaken en konflikt bland de ortodoxa och de nyskapande. Kristendomens historia har präglats av flera stora splittringsprocesser.

På 1000-talet splittrades den katolska kyrkan i den romersk-katolska och den ortodoxa. På 1500-talet ägde den andra stora splittringen rum i och med reformationen. Reformivrare ledda av framför allt Martin Luther gick sin egen väg och det innebar en uppdelning mellan katoliker och protestanter.

Inom protestantism har det uppstått flera nya riktningar, såsom den anglikanska kyrkan som utgick från England och även baptism som har sitt ursprung i Europa, men fick starkt fäste i Nordamerika. Vem som förmedlar sann fakta om kristendomen blir för varje ny utväxt en allt mer omöjligt att samsas om.

Korståg och kolonialism
Under medeltiden växte kristendomen till den dominerande religionen i Europa. Ett uttryck för denna ställning skedde under perioden 1000-1200 då flera korståg ägde rum. De genomfördes främst för att befria Palestina som fallit under turkarnas välde, vilket försvårade för de kristna i området att utöva sin tro. Även om Jerusalem återtogs av de kristna genom dessa korståg ledde det bara till tillfälliga övertaganden.

På 1500-talet och århundradena därefter gjordes alltmer vidsträckta missionsresor, vilka ibland sammanföll med de europeiska stormakternas kolonialism. Upptäcktsresor gjordes för vetenskapliga syften och likaså för att missionera om den religion som ansågs vara överlägsen andra. Eftersom Europa var teknologiskt och – enligt självbilden också – kulturellt överlägset var det för att hjälpa andra folkslag till insikt som kristnandet verkställdes.

Kolonialismen innebar att den europeiska vetenskapen nådde andra platser och kom folk till gagn, exempelvis med nya mer effektiva mediciner. Historieskrivningen har också vittnat om övergrepp och intolerans mot folkslag som inte självmant underkastade sig de kristna européerna.

Det fanns också mission utan krigiskt inslag, vilket ibland glöms bort. Faktum är att de kristna missionärerna ofta beklagade och försökta avvärja de övergrepp som stormakternas rovgirighet medförde på många platser. Den berömde Dr Livingstone var en upptäcktsresande som förde fram det kristna budskapet. Han var också invånarna behjälplig med medicin och delaktig i att den arabiska slavhandeln av afrikaner upphörde.

I varje fall gjorde européernas resor till Afrika och över oceanerna till Nord- och Sydamerika samt Australien avtryck i den religionsbildning som fortfarande gör sig gällande. Idag är till exempel Sydamerika till största delen katolskt och i Nordamerika dominerar olika kristna religionsriktningar.