Jesus

Jesus är centralgestalten inom de judiska och kristna traditionerna. Den kristna Jesus, eller Kristus, beskrivs som Guds son, den utsända Messias. Detta överensstämmer inte helt med synen på honom i judendomen och än mindre inom islam där han är en profet.

Den historiska personen (det är inte helt klarlagt att Jesus verkligen var en historisk person, men de flesta källor tyder därpå) föddes i Jerusalem och bör varit arameisktalande.

Jesus födelse
I Lukasevangeliet står det att ängeln Gabriel besökte Maria sänd av Gud och säger följande i mötet:

Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.

Detta märkliga förebud sprider sig över landet och det berättas att tre vise män, Caspar, Melchior och Balthasar, ger sig ut på vandring för att söka efter den nyfödda som skulle bli judarnas blivande kung. De skulle ledsagas till rätt plats av en stjärna, Betlehems stjärna (Betlehem är på biblisk tid en stad i Judeen som utgjorde södra delen av det historiska Israel), och finna det stall där barnet hade blivit fött. Att det i själva verket var ett stall nämns inte i Bibeln, men genom omnämnandet att Jesusbarnet lagts i en krubba har detta antagits.

Att barnet utnämnts som judarnas blivande kung skrämde den verklige kungen, Herodes. Han krävde därför att barnet skulle dödas. (Variationer på temat är typiskt från flera kulturers sägner där en profetia berättar att ett barn en dag ska ta över konungens plats varpå konungen försöker se till att barnet mister livet. I den keltiska folktron berättas till exempel om en sådan profetia enligt vilken kungen Balor en dag ska dödas av ett av sina egna barnbarn och han låste därför in barnet i sin borg.)

Då Herodes inte lyckas finna det barn som har utnämnts till att en dag överta hans tron utfärdar han en lag om att alla pojkar i åldern två till tre år i Betlehem ska mista livet. Josef och Maria flyr med barnet till Egypten för att undkomma Herodes stadga. Josef som är Marias make är enligt Bibeln inte Jesus far. I Lukasevangeliet framgår att Maria aldrig haft någon man och hennes havande förklaras med att ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig”.

När Herodes dog kort därpå återvände dem. De ska då ha återvänt till den by som hette Nasaret, belägen i norra Israel, och där ska Jesus ha växt upp. Nasaret som uppväxtplats för Jesus är vedertagen inom den kristna traditionen, men i övrigt är det obekräftat om så är fallet.

Jesus liv som det berättas i Markusevangeliet
Även om vissa delar ur Lukasevangeliet blivit mer spridda är det det äldre Markusevangeliet som av många anses som den mest tillförlitliga källan om Jesu liv. Markusevangeliet som ingår i Nya testamentet skrevs omkring år 70 och enligt forskarna blandar historiska fakta med legender som uppstått.

Jesus ska under sin livstid hållits av judarna som en Messias – någon som är utvald och kommer med räddningen för ett folk. Han sågs vid denna tid dock inte som Guds son, då detta inte var förenligt med den monoteistiska religionen som stod i bjärt kontrast med polyteistiska religioner där gudarna utgjorde ett släktträd. I stället sågs Jesus som en ättling till kung David.

Enligt Markusevangeliet skulle hans moder inte ha befruktats direkt av Gud genom någon ängel. Han är en enkel snickare och eventuellt lärjunge till Johannes döparen. Tillnamnet döparen kommer sig av att han enligt vissa källor ska ha döpt Jesus. Det är vid detta tillfälle Jesus får en uppenbarelse i form av att den Helige ande sänker sig över honom i form av en duva, vilket bevittnas av Johannes som då tillstår att Jesus är en Messias.

Jesus förkunnaren
När Jesus var tolv år begav han sig till Betlehem (beläget knappt en mil söder om Jerusalem, huvudstaden i Judeen) med Maria och Josef vid påsk. Jesus kom i kontakt med religiösa män i templet, enligt vad som står i Lukasevangeliet. Han fick lärdomar och blev snart en man som andra lyssnade på. Snart spred sig hans rykte runtom i Galieen.

Nu väljer han ut tolv män som ska verka som hans lärjungar och bistå honom med att kungöra hans läror. Bland lärjungarna finns bland annat Petrus och Johannes. Under denna tid växer Jesus rykte då han predikar för allt större skaror. Han utför övernaturliga gärningar när han botar sjuka och han svär förlåtelse åt syndare.

Jesus död
Jesus gärning som förkunnare blir dock inte långvarig. Hans läror som vid denna tid är i strid med de gällande fördöms av den romerska kejsaren Pontius Pilatus som beordrar om ett tillfångatagande. Jesus förråds av en av sina närmaste män, Judas Iskariot, och blir arresterad.

Jesus döms till döden genom korsfästelse. Jesus fick själv bära korset under en vandring fram till platsen för sin korsfästelse, vilken skulle äga rum på den plats som kallades Golgata – därav namnet Golgatavandringen. Där spikades hans lemmar fast vid ett kors, vilket var en vanlig procedur för verkställande av dödstraff i romarriket vid denna tid.

Enligt Lukasevangeliet är Jesus beredd att förlåta dådet mot honom in i det sista och ska ha uttalat orden ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” Han ska sedan som sina sista ord utropat att ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande”.

Jesu återuppståndelse och himmelsfärd
Kort efter Jesu död uppstod rykten bland hans lärjungar att han hade återuppstått från de döda, vilket enligt Nya testamentet skett på tredje dagen. Detta ska enligt den kristna läran skett genom en inkarnation och enligt skrifterna ska Jesus ha visat sig igen för sina förtrogna. Efter detta ska han lämnat dem för att föras upp i himlen.

Historien om uppståndelsen är inte var unik för Jesus. Bland annat berättar den antike historikern Herodotos om en viss Aristeas från Prokonnesos som gick in i en valkareverkstad och ska där ha dött. Valkaren hade själv sett den dödes lik, men samtidigt sade sig en annan man påträffat Aristeas och även talat med honom. När sedan Aristeas släktingar kom för att begrava honom var han försvunnen. På sjunde året därefter (notera talet sju som i flera kulturer ansetts heligt) ska Aristeas uppträtt i Prokonnesos skrivit de Arimaspiska verserna och sedan försvunnit igen.

Kristus och Antikrist: Tusenårsriket och den Yttersta domen
I Uppenbarelseboken går det att läsa om Tusenårsriket i vilket Kristus regerar under 1 000 år och Satan, eller Antikrist, hålls fången. I en del kristna läror har det framförts att tusenårsriket inte är den sista tiden utan avlöses av nya perioder där nya strider uppstår mellan gott och ont, här företrätt och Kristus och Antikrist. Först efter denna kamp skulle tiden för den Yttersta domen inträda

Artikel av Katolik.nu

Källor:
Historien om Gud (1997), Karen Armstrong
Lukasevangeliet, Bibelöversättning 2000
Alltombibeln.se
Mytologi.nu

Bilderna är målningar av Bernardino Luini som föreställer Jesus omgiven av doktorer, av okänd konstnär som föreställer Maria och Jesusbarnet och av Philippe de Champagne föreställande Jesus på korset.