Katolsk tro

I  denna artikel kan du läsa om den katolska tron. En grundsten i den katolska trosläran är den katolska kyrkans katekes. Denna lär ut den katolska tron och innefattar huvudsakligen hur en troende bär sig åt för att närma sig Gud.

Bibelns ord

Katolsk tro är nära förbundet med vad som står skrivet i Bibeln. Katolsk etik styrs i hög grad av vad som förkunnas i denna skrift. Den katolskt troende lyssnar till orden i Bibeln som Guds egna förmaningar och bekänner sin tro genom att leva i enlighet med dessa.

Den katolska katekesen

Den katolska katekesen från 1995 är en central del i den katolska tron. Katekesen ger i över 2800 paragrafer råd och hänvisningar till hur människan kan närma sig Gud.

Människan är enligt sin natur och sin kallelse en religiös varelse. Människan lever bara ett fullvärdigt mänskligt liv om hon i frihet får leva i gemenskap med Gud.

Ur första delen, trosbekännelsen i den katolska katekesen.

De tio budorden

Dekalogen, eller de tio budorden, härstammar från Gamla testamentet, de tio budorden och deras betydelser.

Katolicism och protestantism

Sedan reformationen har kristendomen varit uppdelad mellan katoliker och protestanter. Den katolska tron utgår från Bibeln jämte kyrkan och har påven som högsta auktoritet.

Den protestantiska tron grundar sig enbart på Bibelns ord och avvisar den katolska kyrkans anspråk att representera den enda rätta kristendomen. Inom protestantismen finns också flera riktningar, varav några av de mest inflytelserika är baptism, den reformerta och den anglikanska kyrkan. Här finns också frikyrkor vilka i olika hög grad anammar protestantiska läror som exempelvis Pingströrelsen och Frälsningsarmén.

Romersk-katolska och ortodoxa kyrkan

Då den katolska kyrkan står under ledning från Vatikanen finns här en större enhetlighet. Det finns dock en delning i form av den romersk-katolska kyrkan och den grekisk-ortodoxa. Den senare accepterar inte påven i Rom som överhuvud och leds i stället av biskopar.

karta över katoliker och ortodoxa i världen
Karta som visar den romersk-katolska (t.v.) respektive den grekisk-ortodoxa (t.h.) kyrkans utbredning i världen.

Heliga platser

Den katolska tron är inte förbunden med vallfärdsorter på samma sätt som till exempel islam eller hinduism, men det finns flera heliga orter. Till exempel Lourdes i södra Frankrike dit mängder av människor beger sig för att dricka och bada i det heliga vatten från källan som finns här. Platsen har fått sin heliga status sedan den unga flickan Bernadette Soubirous ska ha mottagit uppenbarelser av Jungfru Maria. Den mest centrala platsen dit katoliker samlas är annars Peterskyrkan där Petrus finns begravd.

Kunskap om Gud

Kunskap om Gud (teologi) är ett område som existerat länge. Teologer och filosofer har under många århundraden - inte minst under medeltiden - sökt och presenterat svar på denna fråga.

Att nämna är vidare kyrkofadern Augustinus som levde under 300- och 400-talen och som både var teolog och filosof, och blev till slut biskop. Augustinus utvecklade Predestinationsläran enligt vilken människorna kunde bli frälsta av Guden, men frälsningen av alla människor var för Augustinus inte given.

I hans kanske mest kända verk Bekännelser skildrar han ingående sin religiösa utveckling och försvarar den kristna tron i många frågor efter han beskrivit sin omvändelse till kristendomen. Om Gudsstaten bör också nämnas där han placerar den kristna Guden i en särställning och placerar kyrkan i en särställning gentemot staten.

En teolog som också tog intryck av filosofin och försökte förena den med religionens tankevärld var Origenes (185–254). Hans fria tolkningar av kristen lära skulle dock göra att han senare föll i onåd hos kyrkan.

Även Anselm av Canterbury (1033–1109) är en person som haft en stor roll inom denna diskurs. Han var ärkebiskop och räknas som grundare av skolastiken (en riktning inom filosofin). Anselm betonade förnuftet inom trostänkandet och lade bland annat fram ett "Gudsbevis".

Thomas av Aquino som levde under 1200-talet är en annan central gestalt. Som den främste skolastikern hade hans syn på tro och rationalitet i förening stort inflytande under senmedeltiden. Hans teologi upptogs som officiell lära inom dominikanerordern under medeltiden och Thomas är fortfarande en del av den idéhistoriska diskursen. Inom den romersk-katolska kyrkan vördas han som ett helgon.

Att nämna är även Irenaeus som i skriften Epixedes från 100-talet särskilde Jesus lära från gnosticismen.

Artikel av Katolik.nu

Läs också:

Annons
Annonsbild