Förhållningsätt till Gud

Läror om gudstro beskriver betraktelsesätt på det gudomliga och Gud. Några sådana är agnosticism, teism, deism och panteism. Det finns också två huvudsakliga typer av gudstro, vilka är monoteism och polyteism. Denna artikel redogör i korthet vad samtliga dessa termer innebär samt några ytterligare mindre vanliga termer.

Agnosticism

Ordet agnosticism kommer från grekiskans agnostos och betyder inte vetbar. Agnosticism används som term för att beskriva en lära som anger att kunskap om Gud är omöjlig.

Förutom att termen betecknar läran att vi inte kan ha någon kunskap om Gud kan den också syfta på att det är omöjligt att veta om en gud existerar eller inte.

Teism

Ordet kommer från grekiskans theus för gud och är en lära som hävdar existensen av en gud, vilken är skild från världen och på så sätt översinnlig, transcendent.

Teism kan ställas i motsatsställning mot panteism (se nedan) där uppfattningen är att Gud inte är skild från världen. Enligt en teistisk tro har Gud mänskliga drag, det vill säga denne uppfattas som ett väsen med egenskaper och inte enbart en kraft.

Ateism

Ordet kommer från grekiskans atheos för gudlös och är ett förhållningssätt som förnekar Guds existens.

Panteism

Ordet kommer från grekiskans pan för allt och theos för gud och är en lära som hävdar att Gud och världen är samma sak.

Gud är inneboende i världsalltet och det går inte att skilja världen från Gud, vilket alltså står i motsatsförhållande till teism (se ovan).

En beskrivning av den panteistiska uppfattningen är världen som blott en manifestation av Gud och alltså inte existerande utöver Gud.

En besläktad fast mindre vanlig term är panenteism enligt vilken Gud även är större än Universum.

Deism

Ordet kommer från latinets deus för gud och är en lära som hävdar att Gud skapat världen, men därefter inte ingriper i dess skeenden.

Deism blev ett ofta förekommande gudsbegrepp under upplysningstiden då det fanns krav på att i högre grad förena rationalitet och religion. Gud får en minskad roll genom att han enbart ses som en skapare och inte upprätthållare av världen.

Monoteism och polyteism

Ordet monoteism kommer från grekiskans mono för ensam och theos för gud. I en monoteistisk religion erkänns bara en allsmäktig gud. Ett exempel på detta är Kristendomen. Ofta har en religions monoteism varit en vidareutveckling av polyteism.

Ordet polyteism kommer från grekiskans poly för flera och theos för gud. I en polyteistisk religion finns plats för flera gudar. Ett exempel på detta är fornnordisk tro.

Dualism

En religiös syn som baseras på två motstridande krafter, till exempel gott och ont. Dualismen är i kristen tro personifierat av Gud och djävulen eller i form av platser som himlen och helvetet.

Henoteism

Ordet kommer från grekiskans hen för en och theos för gud och avser en religion som enbart dyrkar en gud, men som samtidigt inte utesluter existensen av andra gudar.

Artikel av Katolik.nu

Källor:
Religionernas historia (2004), Sören Wibeck
Filosofilexikonet (1988), red. Poul Lübcke

Artikel av Katolik.nu

Vidare läsning:

Annons
Annonsbild