Liturgi

Liturgi är det samma som gudstjänst eller gudstjänstordning. Den religiösa betydelsen av liturgi har inte alltid gällt, historiskt härstammar termen från antiken och avsåg ursprungligen ett arbete eller tjänst som ofta utfördes för det allmännas intresse.

Liturgi inom den katolska kyrkan innefattar både föreskrifter om böner, texter och musik. Därutöver finns vissa bestämda högtider där en specifik liturgi tillämpas. Kärnan är snarast att troende utövar sin tro enligt vissa riter. Följande genomgång tar upp några av de moment och riter som ingår i liturgin.

Bön

Completorium är aftonbönen. I denna kategori bör också boten eller bikten nämnas, dessa utgörs ibland av en så kallad litania där prästen och församlingen ber böner i en gemensam process. En av de mest förekommande bönerna är "Fader vår".

Sång

Antifonale är en liturgisk sångbok. Sångerna framförs ofta med växelsång mellan körer. En annan katolsk liturgisk sångbok är Sequentionarium.

Sakrament

I den romersk-katolska kyrkan finns sju sakrament: dopet, konfirmationen, bikten, äktenskapet, de sjukas smörjelse, prästvigningen samt eukaristin (tacksägelsen).

Högmässa

Högmässan firas på söndagar och andra helgdagar både inom den katolska och Svenska kyrkan. Under högmässan sjungs psalmer, läses böner och andra texter samt sker predikan.

De fem ordinarie sångerna under den katolska mässan är "Herre, förbarma dig" (Kyrie), "Äre vare Gud" (Gloria), "Jag tror på en enda Gud" (Credo), "Helig, helig, helig" (Sanctus) och "O, Guds lamm" (Agnus Del).

Högtider

Några av de viktiga högtiderna (se även Liturgiska färger längre ned):

Julen

Julen är en av årets största högtider för katoliker. Då firas framför allt Jesu födelse (juldagen). En del katoliker väljer under denna tid att ta emot Kristus i den heliga kommunionen. Se även Lucia.

Palmsöndagen

Palmsöndagen (inte psalmsöndagen) äger rum söndagen före påsk och firar Jesus intåg i Jerusalem. Namnet kommer sig utav att folket, enligt Bibeln, då viftade med palmkvistar som hälsning.

Fastetiden

Inom den katolska kyrkan gäller varje fredag som fastedag. Några strikta regler gäller inte angående vad fastan måste innebära (detta kan dock vara fallet i vissa ordnar), men att avstå från kött är något som brukligt tillämpas. Det kan också röra sig om annat som inte handlar om främst mat eller dryck, utan fastetiden kan vara en chans för ett uppehåll i vissa vanor. Fastetiden är ett bra tillfälle att visa på en uppoffran för att i stället komma närmare varandra och få tid åt eftertanke.

Dopet

Dopet är en av de viktigaste beståndsdelarna av kristendomen och härrör från judisk tradition. Att bli döpt var från början något av ett privilegium för slavar och andra med låg status. Från kyrkligt håll förklaras än idag dopet som en välsignelse och något som jämställer alla människor.

Enligt kristen tro döptes Jesus av Johannes döparen i floden Jordan, Jesus var då inget barn utan i 30-års åldern.

Liturgiska färger

Liturgiska färger under ett kyrkoår med respektive betydelser:

Vitt (ljus, glädje) under påsk.
Rött (blod, eld) under pingst.
Violett (bot) under advent och fastan.
Svart (sorg, död) under långfredagen.

Under övriga året gäller grönt som färg och är neutral.

Fader vår

Bön från Bergspredikan i Matteusevangeliet 6:9-17.

Fader vår, som är i himmelen,
helgat varde ditt namn,
tillkomme ditt rike,
ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd, giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Amen.

Detta är en av de vanligaste bönerna och är också känd under namnet Herrens bön.