Ekumenik

Ekumenik syftar till enhet inom tron på Kristus då främst mellan splittrade kristna kyrkor. Det har alltid funnits olika riktningar inom samma religion som inte velat erkänna samma principer inom tron. I den tidiga kristendomen var alla välkomna vare sig hudfärg, nationalitet och kön. Fast å andra sidan sågs det ner på andra religioner och Kristendomen var den enda rätta, vilket de icke troende skulle få bli varse då de hamnade i helvetet.

En ekumenisk strävan syftar därför till allmänkyrklighet. En historisk betydelsefull splittring är den mellan Konstantinopel och Rom år 1054. Detta ledde till att den grekiska kyrkan - vilken fick namnet den grekisk-ortodoxa - skiljde sig från Rom - som fick namnet den romersk-katolska.

Den grekisk-ortodoxa kyrkan som geografiskt innefattar Östra Europa och Ryssland (även att undantag kan förekoma, inte minst har sådana tendenser ökat i modern tid) anser sig vara mer renlärig och stå närmare den ursprungliga kyrkan. En viktig skiljelinje är att denna inte erkänner påven.

En annan central splittring är den mellan katoliker och protestanter som skedde i samband med reformationen under 1500-talet.

Ikonoklasm
En annan schism har också rört avbildandet. Inom vissa kristna inriktningar har det förekommit bildstormare, ikonoklaster, som kritiserat användandet av bilder. Under perioder i historien har därför en mängd konstverk förstört. En berömd konstnär av ikoner är Andrej Rublev från Ryssland. Han var också föremål för en film av Andrej Tarkovskij, Den yttersta domen, som gestaltar dennes liv.